S\u00e5 h\u00e4r fungerar reaktivtryck, i ett stycke: f\u00e4rg\u00e4mnet appliceras p\u00e5 bomull eller linne och fixeras sedan med v\u00e4rme och \u00e5nga, vilket utl\u00f6ser en kemisk reaktion mellan f\u00e4rg\u00e4mnet och cellulosan i fibern. Den reaktionen bildar en kovalent bindning \u2013 en permanent molekyl\u00e4r l\u00e4nk \u2013 s\u00e5 att f\u00e4rgen blir en del av sj\u00e4lva fibern ist\u00e4llet f\u00f6r ett lager som ligger ovanp\u00e5. Resultatet blir ett tryck som k\u00e4nns som otryckt bomull och som beh\u00e5ller sin f\u00e4rg i vanligtvis \u00f6ver 600 tv\u00e4ttcykler.<\/p>\n
Reaktivtryck \u00e4r en textiltryckmetod d\u00e4r f\u00e4rg\u00e4mnet bildar en kovalent bindning med cellulosan i naturfibrer som bomull och lin, vilket g\u00f6r att f\u00e4rgen blir en permanent del av fibern ist\u00e4llet f\u00f6r ett ytskikt.<\/strong><\/p>\n De flesta tryckmetoder ger f\u00e4rg p\u00e5<\/em> tyg. Reaktivtryck har f\u00e5tt sitt namn efter det som utm\u00e4rker det: f\u00e4rg\u00e4mnet reagerar<\/em> med tyget. Enkelt uttryckt inneb\u00e4r en kovalent bindning att f\u00e4rgmolekylen och cellulosamolekylen delar elektroner och bildar en enda struktur. N\u00e4r den bindningen v\u00e4l har bildats l\u00f6ser den sig inte upp i vatten, bryts inte ned vid tv\u00e4tt och flagnar inte bort vid slitage.<\/p>\n Det anv\u00e4nds varken lim, bindemedel eller film \u2013 ingenting \u00e4r fastklistrat. Ett bra s\u00e4tt att f\u00f6rest\u00e4lla sig det \u00e4r att ett yttryck tejpas fast p\u00e5 fibern, medan ett reaktivt tryck svetsas fast p\u00e5 den.<\/p>\n Eftersom det inte finns n\u00e5got ytterlager p\u00e5 tyget uppst\u00e5r ingen extra styvhet och ingen f\u00f6r\u00e4ndring i k\u00e4nslan vid ber\u00f6ring \u2013 en helt tryckt panel k\u00e4nns precis som en otryckt. Andningsf\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6rblir of\u00f6r\u00e4ndrad av samma anledning.<\/p>\n Tv\u00e4ttbest\u00e4ndigheten beror p\u00e5 samma kemiska process. Ett f\u00e4rg\u00e4mne som har bundits fast kan varken flagna av eller tv\u00e4ttas bort, s\u00e5 f\u00e4rgen h\u00e5ller vanligtvis i \u00f6ver 600 tv\u00e4ttcykler \u2013 i praktiken tills bomullen sj\u00e4lv slits ut. Och sprickbildning, det v\u00e4lk\u00e4nda problemet med tryckta kl\u00e4der, kr\u00e4ver ett ytskikt som b\u00f6js och uts\u00e4tts f\u00f6r utmattning. H\u00e4r finns inget ytskikt, s\u00e5 det finns inget som kan spricka. F\u00f6r fullst\u00e4ndiga produktionsdetaljer bakom detta, se v\u00e5r Guide till reaktivt tryck<\/a>.<\/p>\n Reaktivtryck \u00e4r en av fyra tryckmetoder som du kommer att st\u00f6ta p\u00e5 inom textiltryck p\u00e5 best\u00e4llning. Skillnaderna handlar i grunden om var f\u00e4rgen hamnar:<\/p>\nVad \u201creaktiv\u201d egentligen betyder<\/h2>\n
S\u00e5 h\u00e4r fungerar reaktivt tryck, steg f\u00f6r steg<\/h2>\n
\n
Varf\u00f6r f\u00e4rgen i fibern beter sig annorlunda<\/h2>\n
Reaktivtryck vs pigmenttryck vs sublimeringstryck vs DTF<\/h2>\n